Elavtal BRF 2026 – guide för bostadsrättsföreningens upphandling, IMD och fullmakt
Elavtal för BRF i korthet: En bostadsrättsförening tecknar normalt ett eget elavtal för fastighetens gemensamma el (trapphus, hiss, tvättstuga, garage) och kan dessutom välja gemensam el med IMD för alla lägenheter. Bäst pris får föreningen genom att jämföra 3–5 elbolag med volymrabatt, välja rörligt avtal eller fastpris i 1–3 år och ge styrelsen fullmakt att byta leverantör. Typisk besparing: 10–20 % av föreningens elkostnad.
Sitter du i en BRF-styrelse och vill sänka föreningens driftkostnad? Gemensam el för trapphus, hiss, tvättstuga och belysning utgör ofta 20–40% av föreningens totala elnota. Med rätt upphandling och avtalsstruktur kan en BRF spara 10–20% – utan att medlemmarna behöver göra något. Här får du den kompletta guiden för styrelser.
10–20%
Möjlig besparing
20 lägenheter
Volymrabatt från
20–40%
Gemensam el del av drift
1–3 år
Typisk avtalslängd
Varför BRF:er behöver ett aktivt elavtalsarbete
Många bostadsrättsföreningar betalar mer för el än nödvändigt. Orsaken är ofta att styrelsen fokuserar på stora fastighetsprojekt medan det löpande elavtalet får ligga kvar hos samma leverantör år efter år. Enligt Bostadsrätternas driftstatistik kan el stå för 5–10% av en BRF:s totala driftkostnad, och andelen har ökat de senaste åren.
Det finns två el-flöden i en BRF: den gemensamma elen (fastighetens el) och medlemmarnas hushållsel (varje lägenhet). Styrelsen kan bara påverka den gemensamma elen – men där kan besparingen vara betydande. En förening med 30 lägenheter kan exempelvis förbruka 50 000–100 000 kWh/år i gemensamma utrymmen, vilket motsvarar en årskostnad på 75 000–150 000 kr.
Gemensam el vs hushållsel – vad styrelsen ansvarar för
| Typ av el | Exempel | Ansvar | Kan styrelsen påverka? |
|---|---|---|---|
| Gemensam el | Trapphus, hiss, tvättstuga, garage, utomhusbelysning | BRF / styrelsen | Ja – styrelsen väljer leverantör |
| Hushållsel | Lägenhetens egen förbrukning | Medlemmen | Nej – varje medlem väljer själv |
| Gemensam värme | Fjärrvärme, bergvärme | BRF / styrelsen | Delvis – separat avtal |
Källa: Bostadsrätterna, HSB. Föreningen kan alltså inte välja elleverantör åt medlemmarna, men kan ge råd och information. Läs mer i vår guide om elavtal för bostadsrätt.
Kollektiv upphandling av el för BRF – så går det till
Kollektiv upphandling innebär att föreningen samlar den gemensamma el-förbrukningen och låter leverantörer bjuda på totalvolymen. Ju större volym, desto lägre påslag och fasta avgifter. Det fungerar på samma sätt som för företag, men med föreningens särskilda juridiska status.
1Kartlägg föreningens el
Samla 12 månaders fakturor för gemensam el. Räkna ut total årsförbrukning, månadstoppar och fördelning per anläggning (huvudmätare, garage, tvättstuga).
2Få styrelsebeslut
De flesta elavtal räknas som löpande förvaltning, men dokumentera beslutet i protokoll. För större upphandlingar kan stämmobeslut krävas enligt stadgarna.
3Begär offerter från 3–5 leverantörer
Skicka kravspecifikation med årsförbrukning, önskad avtalstyp, betalningsvillkor och hållbarhetskrav. Be om total årskostnad, inte bara öre-påslag.
4Förhandla och jämför
Jämför totalkostnad inklusive påslag, månadsavgift, ursprungsgaranti och eventuella tilläggstjänster. Använd konkurrerande offerter som hävstål.
5Teckna avtal med fullmakt
Låt en utsedd person teckna avtalet med skriftlig fullmakt från styrelsen. Säkerställ att avtalsvillkoren är godkända, särskilt bindningstid och uppsägning.
Fullmakt och beslutsprocess för styrelsen
En fullmakt är central när en BRF ska teckna elavtal. Leverantörer behöver veta att personen som beställer har rätt att företräda föreningen. En slarvig fullmakt kan leda till att avtalet inte blir giltigt eller att enskilda personer blir personligt ansvariga.
Vad ska fullmakten innehålla?
- Föreningens namn och organisationsnummer
- Den fullmaktshavarens namn och roll
- Vad fullmakten gäller (teckna/förhandla/säga upp elavtal)
- Tidsbegränsning eller specifikt avtal
- Datum, ort och styrelsens signaturer
Vad bör beslutet innehålla?
- Vilken typ av avtal som ska tecknas
- Övre ram för kostnad och bindningstid
- Vem som får teckna och med vilken fullmakt
- Hur medlemmarna ska informeras
- När avtalet ska omförhandlas
Avtalstyper för bostadsrättsföreningar
| Avtalstyp | Bäst för | Fördel | Nackdel |
|---|---|---|---|
| Rörligt avtal | De flesta BRF:er | Historiskt lägst pris, flexibelt | Prissvängningar påverkar budget |
| Fast pris | Budgetkänsliga föreningar | Förutsägbar kostnad | Riskpremie, låst pris |
| Mixavtal | Mellanstora föreningar | Balans mellan trygghet och flexibilitet | Mer komplex att följa upp |
| Volymavtal | Stora BRF:er 100+ lägenheter | Individuell prissättning, låga påslag | Kräver aktiv förhandling |
| Grön elavtal | Hållbarhetsfokus | Ursprungsgaranti, profilering | Kan vara något dyrare |
Läs mer om skillnaden mellan rörligt och fast elpris.
Prisexempel: så mycket kan en BRF spara
Besparingen beror på föreningens storlek, elområde och nuvarande avtal. Här är ett exempel för en förening med 40 lägenheter i elområde SE3.
Förening: 40 lägenheter, 80 000 kWh/år gemensam el
Nuvarande avtal: Rörligt spotavtal med 5 öre/kWh påslag + 49 kr/mån
Årskostnad idag: cirka 120 000 kr (beroende på spotpris)
Volymförhandlat avtal: 2 öre/kWh påslag + 0 kr/mån
→ Besparing: cirka 6 000–10 000 kr/år (5–8%) bara på lägre påslag och avgifter.
För större föreningar eller samverkan mellan flera BRF:er ökar besparingspotentialen ytterligare. Vissa förvaltare erbjuder också kollektiva upphandlingar för hela fastighetsbestånd.
IMD – individuell mätning och debitering av el i BRF
IMD (individuell mätning och debitering) innebär att föreningen tecknar ett enda elavtal för hela fastigheten och mäter varje lägenhets förbrukning via undermätare. Medlemmen betalar sin faktiska el via avgiftsavin istället för ett eget elavtal. Föreningen får volympris på hela husets el – och förbrukningen sjunker typiskt 10–20% när medlemmarna ser sin egen kostnad.
| Aspekt | Med IMD | Utan IMD (eget avtal per lägenhet) |
|---|---|---|
| Elavtal | Ett avtal för hela fastigheten | Varje medlem tecknar själv |
| Pris per kWh | Lägre – volymupphandling | Högre – hushållspris |
| Nätavgift | En abonnemangsavgift för huset | En avgift per lägenhet |
| Administration | Föreningen debiterar via avgiftsavi | Ingen för föreningen |
| Investering | Undermätare + system, ca 3 000–8 000 kr/lgh | Ingen |
| Valfrihet för medlem | Ingen egen leverantör | Full valfrihet |
Kravet på IMD i svensk lagstiftning gäller värme och varmvatten – IMD för hushållsel är frivilligt för en BRF. Största besparingen kommer av borttagna nätabonnemang per lägenhet plus lägre elpris. Källa: Boverket, Energimyndigheten, Bostadsrätterna.
Laddstolpar i BRF – kostnad, elavtal och effekt
Laddplatser är den snabbast växande el-frågan i svenska föreningar. En laddpunkt drar 3,7–11 kW och kan snabbt öka fastighetens effekttopp, vilket påverkar både elnätsavgiften och valet av elavtal.
15 000–35 000 kr
Kostnad per laddplats
3,7–11 kW
Effekt per punkt
ca 3–6 kr
Elkostnad per mil
- Installera lastbalansering så att laddningen anpassas efter husets lediga effekt – det undviker dyra nätuppgraderingar.
- Mät och debitera laddning per användare, annars subventionerar hela föreningen elbilsägarna.
- Välj rörligt avtal eller timpris – laddning kan styras till nattens billiga timmar.
- Kontrollera elnätsbolagets effekttariff innan ni dimensionerar antalet punkter.
Läs mer i våra guider om att ladda elbil hemma och effekttariffer i elnätet.
Solceller för bostadsrättsförening – lönsamhet och elavtal
En BRF har ofta stora, obeskuggade tak och en jämn dagförbrukning i gemensamma utrymmen. Det ger hög egenanvändning, vilket är den viktigaste faktorn för lönsamhet. Solelen ersätter el som annars köps till fullpris inklusive skatt och nätavgift.
| Anläggning | Investering | Produktion/år | Återbetalning |
|---|---|---|---|
| 20 kW (liten BRF) | ca 250 000–320 000 kr | ca 19 000 kWh | 10–14 år |
| 50 kW (medelstor BRF) | ca 550 000–700 000 kr | ca 47 000 kWh | 9–13 år |
| 100 kW (stor BRF) | ca 1,0–1,3 mkr | ca 95 000 kWh | 8–12 år |
Spannen är riktvärden för elområde SE3 vid nuvarande prisnivåer – exakt utfall beror på takets riktning, elpris och installationspris. Kombinera med rörligt avtal så att överskottet säljs till spotpris. Se vår solcellsguide med ROI-beräkning och guiden om att sälja solel till bästa pris.
Checklista för styrelsen: teckna elavtal till BRF
- Bestäm vilka som får teckna elavtal för föreningen
- Upprätta skriftlig fullmakt för den utsedde personen
- Samla föreningens senaste 12 månaders elfakturor
- Begär timdata från elnätsbolaget för gemensam mätare
- Skriv en kravspecifikation med önskad avtalstyp och volym
- Begär offerter från minst 3–5 leverantörer
- Jämför total årskostnad – inte bara öre-påslag
- Förhandla bort fasta avgifter vid volymavtal
- Granska bindningstid, uppsägningsvillkor och prisändringsklausuler
- Dokumentera beslutet i styrelseprotokoll
- Informera medlemmarna om bytet och besparingen
- Sätt en påminnelse 6–12 månader innan avtalet ska omförhandlas
Vanliga frågor om elavtal för BRF
Kan en BRF teckna elavtal för alla lägenheter gemensamt?
Nej. Varje bostadsrättsinnehavare tecknar individuellt elavtal för sin lägenhet. Däremot kan föreningen teckna gemensamma elavtal för trapphus, belysning, hiss, tvättstuga, garage och andra gemensamma utrymmen. Det är den gemensamma elen som styrelsen kan upphandla och förhandla om.
Vad krävs för att styrelsen ska få upphandla elavtal?
Styrelsen behöver normalt inte särskilt beslut för löpande avtal som elhandel, eftersom det rör den löpande förvaltningen. Större upphandlingar eller avtal med lång bindningstid kan dock kräva styrelsebeslut. Kontrollera föreningens stadgar och ekonomiska plan för säkerhets skull. Dokumentera beslutet i protokoll.
Hur mycket kan en BRF spara på kollektiv upphandling?
En BRF med 20–50 lägenheter kan ofta förhandla 5–15% lägre pris på gemensam el jämfört med standardavtal. För större föreningar med 100+ lägenheter kan besparingen uppgå till 10–20%. Det beror på total volym, elområde och nuvarande avtalstyp. Volymen på gemensam el är ofta 30 000–200 000 kWh/år beroende på fastighetens storlek.
Vad är fullmakt i samband med BRF:s elavtal?
Fullmakt innebär att styrelsen ger en utsedd person, ofta en styrelsemedlem eller förvaltare, rätt att företräda föreningen gentemot elleverantören. Fullmakten ska vara skriftlig och tydligt ange vem som får teckna, förhandla och säga upp avtal. Många leverantörer kräver en signerad fullmakt eller styrelseprotokoll för att acceptera beställningen.
Vilken avtalstyp passar en bostadsrättsförening?
För de flesta BRF:er är ett rörligt avtal eller mixavtal med volymrabatt lämpligt för gemensam el. Fast pris kan passa om föreningen vill ha budgetkontroll, men innebär en riskpremie. Större föreningar bör överväga portföljförvaltning eller förhandlade volymavtal. Bindningstiden bör normalt inte överstiga 1–3 år.
Måste BRF:en informera medlemmarna om bytet av elleverantör?
Ja, det är god sed och ofta stadgereglerat att styrelsen informerar medlemmarna om väsentliga avtal. Elhandel för gemensamma utrymmen påverkar månadsavgiften och bör därför kommuniceras, gärna med motivering och uppskattad besparing. Dokumentera beslutet och presentera det på nästa föreningsstämma.
Vad är IMD (individuell mätning och debitering) i en BRF?
IMD betyder att föreningen mäter varje lägenhets förbrukning av el, varmvatten eller värme och debiterar medlemmen efter faktisk användning istället för via månadsavgiften. Vid IMD för el tecknar föreningen ett enda elavtal för hela fastigheten och fördelar kostnaden per lägenhet utifrån undermätare. Fördelen är lägre totalpris genom volymupphandling och att förbrukningen ofta sjunker 10–20% när medlemmen ser sin egen kostnad.
Är IMD för el obligatoriskt för bostadsrättsföreningar?
Nej. Kravet på individuell mätning och debitering i svensk lagstiftning gäller värme och varmvatten vid större renoveringar och nybyggnation, inte hushållsel i bostadsrätter. IMD för el är alltså frivilligt för en BRF och beslutas av styrelsen eller stämman, beroende på stadgarna och installationens omfattning.
Hur fungerar gemensam el (fastighetsel) i en BRF?
Gemensam el är den el som går till trapphus, hiss, tvättstuga, garage, ventilation och utomhusbelysning. Den mäts via föreningens huvudmätare, betalas av föreningen och finansieras via medlemmarnas månadsavgift. Typisk förbrukning är 30 000–200 000 kWh/år beroende på fastighetens storlek, och det är denna volym styrelsen kan upphandla.
Vad kostar laddstolpar till en BRF och vilket elavtal passar?
En laddpunkt i ett BRF-garage kostar typiskt 15 000–35 000 kr per plats inklusive installation, och priset sjunker per plats vid fler punkter. Laddningen mäts normalt separat per användare via lastbalanserat system och debiteras medlemmen. Eftersom laddning ökar föreningens volym och effektuttag bör avtalet vara rörligt eller timprisbaserat, och styrelsen bör kontrollera elnätets effekttariff.
Lönar sig solceller för en bostadsrättsförening?
Ofta ja. En BRF har stora tak och en jämn dagförbrukning i gemensamma utrymmen, vilket ger hög egenanvändning. Typisk återbetalningstid är 8–14 år beroende på elområde, takyta och installationspris. Överskottet säljs till elhandlaren och föreningen kan få skattereduktion för mikroproduktion. Solceller kombineras bäst med rörligt avtal eftersom överskottet då säljs till spotpris.
Författare och faktagranskare
Denna guide är skriven av Sven, chefredaktör & elmarknadsanalytiker, och faktagranskad av Sofia, faktagranskare & energiekonom. Källor: Bostadsrätterna, HSB, Energimarknadsinspektionen (Ei) och SCB. Senast uppdaterad: augusti 2026.
Hitta rätt elavtal för er BRF
Jämför leverantörer, räkna ut besparingen och teckna avtal med rätt villkor.